Quantcast
Channel: Minneris Antavlor
Viewing all 724 articles
Browse latest View live

Folkkonst i norra Hälsíngland

$
0
0

Detalj av golvur från Ljusdal
I Hälsingland har vi alltid tyckt om att måla och dekorera både föremål, textilier och byggnader. Särskilt under 17- och 1800-talen då landskapet var rikt och blomstrande – det var under denna period de stora hälsingegårdarna kom till med sina överdådiga brokvistar. Liksom i övriga världen följde man de olika stilinriktningarna. Blomstringsperioden inföll under de år då rokokon och den gustavianska stilen rådde och det kan man tydligt se i olika detaljer. 
Färgerna är mättade, gärna blått, rött och vitt men variationerna mellan de olika socknarnas traditioner är mycket stora. I Ljusdal har man till exempel använt mycket blått, ofta i en ganska ljus nyans medan grannsocknen Järvsö har mer svart och rött i  färgspråket. 

Frieri
Från den här perioden finns flera uppteckningar om traditionerna kring frieri och bröllop. Tiden före bröllopet hade tre stadier. När en pojke eller en flicka börjat bli lite intresserade av någon speciell kunde de ge varandra så kallade ”känningar”. Det var små enkla, egentillverkade gåvor som till exempel ett flätat band, en liten snidad träsked och så vidare. Om gåvan togs väl emot kunde man ana ett ömsesidigt intresse och våga ta ett steg till. När det blivit bestämt mellan ett par växlade man lite finare gåvor, de så kallade friargåvorna. De bestod av olika slags arbetsredskap som räfsor, mangelbräden, linfästen o.s.v. Någon fästman tillverkade säkert föremålen själva men ofta tillverkades de av någon professionell hantverkare och om föremålet skulle målas eller prydas med karvsnitt, kunde man beställa den tilltänktas initialer och ett datum. Flickorna gjorde oftast sina gåvor själva, de var textila föremål som skjortor, broderade kyrkvantar och brudgumshängslen.




 

I det tredje stadiet skulle trolovningen bekräftas och då blev gåvorna riktigt fina – smycken, sjalar och psalmböcker med vackert snidade och målade pärmar. De här dyrbara gåvorna kunde överlämnas inuti ett speciellt skrin som kallas bland annat fästmöskrin och trolovningsskrin och i dessa skrin förvarade man sedan sina dyrbarheter under hela livet. Från Ljusdalstrakten finns ovanligt många sådana här skrin bevarade och här kallas de ofta halsduksskrin, ett namn som antyder att halsduken också var en vanlig och viktig gåva här. I Ljusdals sockens kvinnodräkt finns en detalj som inte återfinns i någon annan folkdräkt, nämligen de tre sjalarna, halsdukarna eller halsklädena. När en ljusdalskvinna skulle vara riktigt fin använde hon alla tre, först ett kattunkläde (blommig bomull), sedan ett vitt av linne- eller bomullsbatist, och överst en sidensjal. 

Skrinen 
De typiska fästmöskrinen har ett så kallat pulpetlock, det lutar alltså. Skrinen kan ha olika storlek men håller sig oftast omkring en höjd i bakkant på 20 - 25 cm. De kan vara kvadratiska eller något rektangulära i formen. Kring locket och nederkanten finns nästan alltid en list, enkel eller profilerad.
Skrinen har inte alltid ben men det förekommer ofta. Dessa är utformade på många olika sätt, som små snidade eller helt raka knoppar eller i rokoko som det röda benet här nedanför.



Fästmöskrin är alltid målade. De har en enfärgad botten, ofta ljus i grått, vitt eller blått. Listerna målas i avvikande färg, ibland har den nedre listen en färg och lockets list en annan. Dekormålningen består av blommor och gåvomottagarens initialer, ibland också ett datum/årtal som målas på locket eller på framsidan. På sidorna finns ofta en blomsterkvast som matchar den större målningen på locket.
På locket här till vänster står årtalet 1803 och initialerna EPD. Här kommer man in på en annan intressant gren av släkt- och bygdeforskning och det är namnskicket. När man har gått igenom en sockens kyrkböcker ser man ganska tydligt vilka namn som förekommer. På så sätt kan man få en ledtråd till om en person är född på platsen eller inte - ingen säker ledtråd naturligtvis, men det kan ge en indikation i alla fall. I norra Hälsingland år 1803 skulle jag gissa på att det här skrinets ägare troligen hette Elisabet, Elin eller Emfrid ("Emfre") och allra troligast det sista. P:et står för Persdotter eller Pålsdotter. 

Jag tillverkar små miniatyrer av de här speciella fästmöskrinen och jag har några till salu. Maila om du är intresserad! Skrinen är cirka 3 cm höga, helt av trä och jag har målat dem med linoljefärg.








Nordiska kriget

$
0
0
Släktforskar man i Sverige kommer man troligen att hitta soldater och speciellt då karoliner. Jag tycker att det hjälper mycket att veta något om omständigheterna kring krigen, och det är inte självklart att man fått lära sig det i skolan nuförtiden! Jag gick i skolan på 1970-talet och det var inte riktigt modernt då att "rabbla kungar och krig" och den inställningen från skolans håll har nog knappast förändrats med tiden. Men vill man forska om människor på djupet, då måste man ta reda på ganska mycket om samhället och händelserna som har påverkat dem.

Ett krig som lämnat många spår efter sig i kyrkböcker och krigsarkiv var det Stora nordiska kriget 1700 - 1721 då Karl XII var kung. Det kan vara både nyttigt och roligt att veta lite mer om själva kriget då man till exempel hittar uppgifter om anfäder som "förfrusit bägge fötterna på fjället" eller varit "i fångenskap i Ryssland". Så här har jag försökt göra en kort resumé med hjälp av källor som Nationalencyklopedin och Armémuseum:

I februari 1700 anföll Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland Sverige för att vinna tillbaka de stora landområden de förlorat till Sverige under 1600-talet. Karl XII hade nyss blivit kung, bara 15 år gammal år 1697 och man trodde nog att Sverige var ett ganska lätt byte. August av Sachsen-Polen anföll Riga i februari, sen anföll Danmark Holstein-Gottorp i april och i augusti anföll Ryssland Estland och Livland. Men svenska soldater skeppades snabbt till Danmark där de besegrade danskarna och i Narva i november samma år besegrades Rysslands armé av 10 000 svenska soldater.Därefter ägnade sig Karl XII i sex år åt att kriga i Polen. Under tiden omorganiserade Peter den store i Ryssland sin armé och började tränga fram mot Östersjön tills Karl XII beslutade sig för att stoppa dem och marscherade mot Moskva, men då retirerade ryssarna och använde sig av "den brända jordens taktik", det vill säga de brände ner alla byar och åkrar efter sig. Svenskarna tvingades då söderut för att inte svälta ihjäl och armén försvagades så pass att Ryssland till slut kunde besegra dem i slaget vid Poltava år 1709. Karl den XII lyckades fly tillsammans med 1300 soldater men alla andra togs som fångar av ryssarna. Av de 25 000 svenskar - soldater, kvinnor och barn som följde marschen, kom bara 5 000 hem till Sverige igen. Inte underligt då att kyrkböckerna ibland har sida upp och sida ner med namn på stupade soldater.

Efter detta nederlag begav sig Karl den XII till Osmanska riket, Turkiet för att försöka få dem till allierade mot Ryssland, och till att börja med var turkarna vänligt inställda. Kungen och hans lilla armé fick bo i Bender. Turkarna miste ganska snart intresse för en allians med Sverige och till slut fick de nog av sina gäster och drev bort dem med våld 1711 i det som kallas Kalabaliken i Bender. Kungen tillfångatogs men släpptes 1714 och var tillbaka i Sverige 1715. Men i stället för att ge upp samlade han återigen sina styrkor 1716 för att försöka återa de man förlorat mot Danmark. Han vände sig mot Norge som tillhörde Danmark och gjorde två försök, 1716 och sedan det norska fälttåget 1718 då han ju blev skjuten i Fredrikshald i Norge. Det norska fälttåget gjordes på två fronter, ett i söder över Värmland och ett i norr över Jämtland in mot Trondheim. Det norra leddes av General Carl Gustav Armfeldt och brukar kallas armfeldtska fälttåget. När det nu avbröts skulle man ta sig hem tillbaka över fjället men överraskades av snöstorm och svår köld på nyårsnatten 1718-19. Många dog här och i den följande hemmarschen.

Under tiden härjade ryssarna lite som de ville i Finland. I ett tidigare inlägg har jag berättat lite om finska flyktingar i Sverige från den här tiden. Och så brände de städer och bruk längs Östersjökusten. Umeå hann de förstöra tre gånger till och med. Det här är ju också händelser som avspeglar sig i arkiven och som kan förklara flyttningar till exempel.

Släktforskning för noviser: Är det lönt att söka anor längre tillbaka än medeltiden?

$
0
0
Mycket intressant och tänkvärd artikel som handlar om huruvida det verkligen är lönt att forska på tidigare anor än 1500-talet. När man följer de här räkneexemplen kan man bara hålla med, och med nästan bara bönder i släkten tycker jag ändå att det är ganska trist att bara ha jordeböckerna som källa till slut. Man kan ju aldrig vara riktigt säker på att Joen Persson verkligen är son till gårdens tidigare ägare, även om han hetter Per Joensson  till exempel.

Läs: Släktforskning för noviser: Är det lönt att söka anor längre tillbaka än medeltiden?

Gullig liten historia om småfolk

$
0
0
Avskrift ur Landsmålsföreningarnas tidskrift "Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen" sjätte bandet (1885-1889)

"I Sillerbo bodde Greks. Hans barn lekte ofta med trollbarnen, som voro klädda i grå kläder med röda toppmössor. En gång bådo de små Greksarna de underjordiske att deltaga i deras måltid. Nej, sade dessa, mor eran kringlar och krånglar öfver tråget, så vi ingen mat få; men kommen I med oss! Ock de gingo till den stora stenen, som ligger ej långt från gården där. I ett foro de underjordiske under stenen ock försvunno. Små Greksarna stodo där ock gapade efter dem. De försökte inte komma efter, ock sprungo så hem."

Länk till min ana Märta Greigsdotter i Sillerbo, som kanske var en av de där små-greksarna

Jag måste kolla upp hur många syskon hon hade också, och så skulle jag vilja ta reda på vem som har berättat denna historia. Om namnet, Greigs, Greks, så säger man i SOFI.s namndatabas över medeltida namn i Sverige, att det härstammar från namnet Gregers och längre tillbaka Gregorius. En annan vanligare form är  Grels, men det är ett ovanligt namn överhuvudtaget.

Länktips för handskriftsläsning: dialektord

$
0
0
När man läser gamla handskrifter är det inte bara själva bokstäverna man måste kunna tyda utan även orden. Och det är så många ord som inte används längre, ord, uttryck, förkortningar, mått och vikt, mynt....Då kan det finnas hjälp i form av gamla uppslagsböcker till exempel. Om ordet eller uttrycket är dialektalt kanske det finns med här, i Johan Ernst  Rietz' "Svenskt dialektlexikon: ordbök öfver svenska allmogespråket" från 1862-1867. I Projekt Runeberg har man skannat en faksimilutgåva av ordboken (från 1962) och den ligger här på nätet: http://runeberg.org/dialektl/
Institutet för Språk och Folkminnen, SOFI ( en av mina favoriter) har en sida om dialekter med nyheter och länkar: http://www.sofi.se/4147 och dessutom en Facebooksida som man kan läsa utan att vara medlem: http://www.facebook.com/pages/Dialekter/133448573340027?ref=sgm

En släktutredning

$
0
0
För några år sen gick jag en 7,5-poängskurs i släktforskning på Mittuniversitetet. Examinationen bestod delvis i en självständigt utförd släktutredning med dokumentation av arbetets gång och det var ganska nyttigt att göra. I vanliga fall skriver jag mest ner själva resultatet och källorna, men inget alls om mödan däremellan. Här är utredningen för den som är intresserad. Den handlar om en bror och en syster, Ingrid Andersdotter och Olof Andersson som härstammar från Karlsgården i Järvsö på 1600-talet men som båda flyttade till grannsocknen Ljusdal. Jag ville ta reda på vad som hände dem och vilka deras ättlingar var. Jag lyckades bara spåra systern. Någon som vet något om brodern kanske? Läs utredningen HÄR

Länktips för handskriftsläsning: ortnamn

$
0
0
SOFI är en guldgruva för släkt- och bygdeforskaren! Här är en länk till deras ortnamnsregister med uppteckningar av namn på gårdar, byar, åkerlappar och allt möjligt. Om man har svårt att tyda ett platsnamn i handskrifterna så kan man - om man vet vilken socken det tillhör - leta här. Eller om man har fått fram ett klart och tydligt gårdsnamn så kan man här ta reda på vart den gården låg.
Länk till SOFIS ortnamnsregister

Ett litet mysterium från Hälsingtuna

$
0
0
Den här lappen hittade jag i en bild från SVAR. Den låg i Hälsingtunas husförhörslängd från 1765 - 1783 (AI:1, vid sidan 253) och det fanns ingen förklaring och ingen koppling till han som skrivit under, Mårten Olofsson. Jag skulle gärna vilja veta vad saken gällde och vem Mårten Olofsson kan ha varit.

Avskrift: "jag är rent rasant för han blir fodran o för rätt (oförrätt?) men han gir sig fan på det at vin[tre-] skal iag skaffa dit för det han har fåt elaka ord min [men?] ni är säker får iag in utaf den [narren?] skall iag betala 7 svenska mark utaf min godhet
Mårten - bomärke - Olofson den 22 april 1830"

Släkt i Illinois?

$
0
0
På en sida som heter American libraries kan man läsa boken History of the Swedes of Illinois skriven 1908 av Martin J. Engberg, Ernst Wilhelm Olson och Anders Schön. Boken är skannad av University of Illinois Urbana-Champaign och går att läsa i flera olika format, online, pdf mfl. Boken är uppdelad i två delar. I del ett finns Illinois historia och olika ämnesområden som kyrka och musik. I del två presenteras ett urval av svenskamerikaner sorterade på olika countyn och med foto och en liten berättelse om var och en. Rolig läsning, särskilt om man hittar en släkting här.

Här hittar du boken, del 1: http://www.archive.org/details/historyofswedeso01olso

Fader okänd

$
0
0
Jag hittade en artikel om en ny databas som håller på att skapas av Lunds landsarkiv och Skånes genealogiska förbund. Läs den här Det blir en bra och snabb hjälp för den som stöter på "oäktingar" i sin forskning. Men jag tycker att en av de största anledningarna till att det är så roligt att släktforska är detektivarbetet man måste göra. Det kan nästan kännas att det börjar bli lite för enkelt att forska nu med alla indexeringar och databaser som kommer på nätet. Nåväl, det är ju frivilligt att använda dem. Apropå okända fäder har jag i alla år lämnat min farfarsfarfars okända härkomst därhän så länge. Inte förrän nyligen tog jag tag i det och skickade efter domboken för hans födelseår. Och där stod ju pappan klart och tydligt i ett faderskapsmål, så nu har jag fullt upp med en helt ny släktgren från Ljusdal. Jag ska uppdatera min antavla på nätet så småningom, men här är en liten förhandstitt så länge:
Min "nya" farfarsfarfarsfar
Proband
Jonas Svensson Spik Sörell. Utflyttad 1850 (Ljusdals kyrkoarkiv ). Sockenskräddare. Född 1802-10-19 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1865-02-19 i Nore, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dödbok F:3 SVAR sid. 15). Jonas Svensson var dräng i Klösbo, sen Borr, när han gjorde Ingrid Andersdotter med barn. Deras mål var uppe i vårtinget 1826 (AIA:12 mikrokort sid. 1/19, Lägersmål) I tingsprotokollet kallas hanJonas Svensson Spik. Jonas var dräng hos korpral Hall i Klösbo och sen Jon Andersson i Borr nr 1. Han blev sockenskräddare, bytte efternamn till Sörell och bosatte sig i Kläppa där han gifte sig med Anna Maria Staf f. 1805. Sen flyttade de till Tälle där Anna Maria dog av tvinsot i 1838. De fick inga barn och i bouppteckningen efter Jonas finns inga andra barn med heller, bara två av hans bröder.

Ur dödboken: Jonas Sörell, skrädderiarbetare. 62 år 4 m. dödsorsak inrotad frossjukdom och håll och styng. Död i Nore. Hade bott i Uppsala och Adolf Fredriks fs.

Ur bouppteckningen: FII:13 s 648: skräddaregsesäll från Uppsala. Arvtagare bröderna Bengt Svensson i Sunnanås och Torparen Lars Swensson, utflyttad till Amerika. Utflyttad 1850 till obestämd ort; afföres utan attest, inte tagit nattvarden på flera år, oklanderlig frejd, ledig till äktenskap. BI:2 s 66
Hsf AI:7a s 91 pag 80: Borr (under nr 2, Jon Persson) Dreng Jon Swensson, warnad i Kyrkorådet 1821 3/4 (Far I:1, s 1, Mor I:2, s 1)
Utom äktenskap med Ingrid Andersdotter. Hustru i Tegeltjär. Född 1799-03-17 i Bjart, Delsbo (X) (Min släkt Delsbo). Död 1884-04-14 i Tegeltjär, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv F:3 sid. 113).
Barn:
Anders Jonsson.

Bonde. Född 1825-11-22 i Nore, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkbok). Död 1901-01-10 i Nr 1 Torslock, Östernäs, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkbok).
Generation I
I:1 f
Sven Krapp. soldat ff ff ff. Född 1770-08-27 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). Död 1851-12-22 i Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). (Barn Proband, s 1, Far II:1, s 1, Mor II:2, s 1)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Lars Svensson. Född 1795.
Olof Svensson. Född 1798.
Jonas Svensson Spik Sörell. Född 1802-10-19 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1865-02-19 i Nore, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dödbok F:3 SVAR sid. 15). (Se Proband, s 1).
Bengt Svensson. Född 1807.
I:2 m
Anna Bengtsdotter. soldathustru i Storhaga. Född 1772-02-25 i Storhaga, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). Död 1847-09-19 i Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). (Barn Proband, s 1, Far II:3, s 1, Mor II:4, s 1)
Gift med föregående ana.
Generation II
II:1 ff
Lars Svensson. Bonde i Borr nr 5. Född 1728-10-21 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1797-02-05 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). Dödboken F:2 SVAR s 37
Gl. Bonden Lars Svensson i Bår f 1728 21 Oct. fad. B. Sven Jonsson och mod. Sara Gudmundsdtr i Bår. Hemma i ungdomen, Gift 1756 med sin eft. Enka H. Anna Mårtensdotter i Norrkämsta. Haft med henne 5 barn, 2 söner och 3 dött. af hwilka 1 dotter är död. Warit sängliggande i 6 år uti Rosen hwaraf han dog d 5 febr. 68 år 3 ½ m gl. (Barn I:1, s 1, Far III:1, s 1, Mor III:2, s 1)
Gift 1756 med efterföljande ana.
II:2 fm
Anna Mårtensdotter. Bondhustru i Borr nr 5. Född 1728-10-21 i Nr 2, Per-Mårs, Norrkämsta, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv). Död 1823-03-13 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). Född på samma dag som sin man (Barn I:1, s 1, Far III:3, s 1, Mor III:4, s 1)
Gift 1756 med föregående ana.
II:3 mf
Bengt Olsson. Skräddare i Storhaga. Född 1726-02-15 i Gärde, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1779-12-07 i Storhaga, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). (Barn I:2, s 1, Far III:5, s 1, Mor III:6, s 1)
Gift med efterföljande ana.
II:4 mm
Anna Ivarsdotter. Skräddarehustru i Storhaga. Född 1736-08-20 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). Död 1821-03-13 i Storhaga, Ljusdal (X). (Barn I:2, s 1, Far III:7, s 1, Mor III:8, s 1)
Gift med föregående ana.
Generation III
III:1 ff f
Sven Jonsson. Bonde i Borr 5. Född 1685 i Nr 5, Lars-Johans, Ångsäter, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). Död 1758-08-20 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X). (Barn II:1, s 1, Far IV:1, s 1, Mor IV:2, s 1)
Gift 1717 med efterföljande ana.
III:2 ff m
Sara Gudmundsdotter. Bondhustru i Borr nr 5. Född 1695-01-.. i Borr, Ljusdal (X). Död 1773-06-30 i Nr 5, Borr, Ljusdal (X). (Barn II:1, s 1, Far IV:3, s 1, Mor IV:4, s 1)
Gift 1717 med föregående ana.
III:3 fm f
Mårten Jonsson. Bonde i Norrkämsta 2. Född 1684-02-04 i Storhaga, Ljusdal (X). Död 1732-02-21 i Nr 2, Per-Mårs, Norrkämsta, Ljusdal (X). (Barn II:2, s 1, Far IV:5, s 1, Mor IV:6, s 1)
Gift med efterföljande ana.
III:4 fm m
Gölin Persdotter. Bondhustru i Norrkämsta 2. Född 1691-11-28 i Storhaga, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1777-09-04 i Norrkämsta, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv ). (Barn II:2, s 1, Far IV:7, s 1, Mor IV:8, s 1)
Gift med föregående ana.
III:5 mf f
Olof Bengtsson. Bonde i Storhaga. Född 1692-01-20 i Nr 2, Hofsberg, Ljusdal (X). Död 1754-03-17 i Storhaga, Ljusdal (X). (Barn II:3, s 1, Far IV:9, s 1, Mor IV:10, s 1)
Gift 1:o 1724 med efterföljande ana.
Gift 2:o 1733 med Märta Larsdotter.
III:6 mf m
Karin Larsdotter. Bondhustru i Storhaga. Död före 1733. (Barn II:3, s 1)
Gift 1724 med föregående ana.
III:7 mm f
Ivar Persson. Bonde i Hamre 7. Född 1705-10-15 i Nr 2, Grophamre, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1770-03-12 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). (Barn II:4, s 1, Far IV:13, s 1, Mor IV:14, s 1)
Gift med efterföljande ana.
III:8 mm m
Karin Jonsdotter. Bondhustru i Hamre 7. Född 1712-10-10 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). Död 1776-11-29 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). (Barn II:4, s 1, Far IV:15, s 1, Mor IV:16, s 1)
Gift med föregående ana.
Generation IV
IV:1 ff ff
Jon Johansson. Bonde i Ångsäter 5. (Barn III:1, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:2 ff fm
Kerstin Pålsdotter. Bondhustru i Ångsäter 5. Född 1662-01-.. i Ångsäter, Ljusdal (X). Död 1744-07-26 i Nr 5, Lars-Johans, Ångsäter, Ljusdal (X). (Barn III:1, s 1, Far V:3, s 1, Mor V:4, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:3 ff mf
Gudmund Olofsson. Bonde i Borr . (Barn III:2, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:4 ff mm
Kerstin Persdotter / Olsdotter?. (Barn III:2, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:5 fm ff
Jon Pedersson. Bonde i Storhaga. (Barn III:3, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:6 fm fm
Anna Jonsdotter. Bondhustru i Storhaga. (Barn III:3, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:7 fm mf
Peder Jonsson. Bonde i Storhaga. (Barn III:4, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:8 fm mm
Anna. Bondhustru i Storhaga. (Barn III:4, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:9 mf ff
Bengt Zachrisson. Bonde i Hofsberg 2. (Barn III:5, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:10 mf fm
Gölin Olsdotter. Bondhustru i Hofsberg 2. (Barn III:5, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:13 mm ff
Per Andersson. Bonde i Grophamre 2. Död 1717. (Barn III:7, s 1)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Anders Persson. Bonde i Grophamre 2. Född i Nr 2, Grophamre, Ljusdal (X). Död 1769.
Olof Persson. Född 1701 i Nr 2, Grophamre, Ljusdal (X).
Ivar Persson. Född 1705-10-15 i Nr 2, Grophamre, Ljusdal (X) (Ljusdals kyrkoarkiv dopbok). Död 1770-03-12 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). (Se III:7, s 1).
IV:14 mm fm
Anna Andersdotter. Död 1717. (Barn III:7, s 1)
Gift med föregående ana.
IV:15 mm mf
Jonas Nilsson. Bonde i Nybo 3 och Hamre 7. Född 1680-03-.. i Nr 2, Knåpa, Uvås, Järvsö (X). Död 1734-02-12 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). (Barn III:8, s 1, Far V:29, s 1, Mor V:30, s 1)
Gift med efterföljande ana.
IV:16 mm mm
Anna Olofsdotter. Född 1677 i Nr 2, Mickels, Hamre, Järvsö (X). Död 1720-07-24 i Nr 7, Ivars, Hamre, Järvsö (X). (Barn III:8, s 1, Far V:31, s 1, Mor V:32, s 1)
Gift med föregående ana.

Hälsingelänkar

Barnhusbarn

$
0
0
Just nu håller jag på att kolla upp mina "barnhusbarn". Jag har två förfäder som kom från Stockholms Allmänna Barnhus upp till nya familjer i Hälsingland i slutet av 1700-talet och verkar ha fått det rätt bra. Men alla hade inte sån tur. Jag stötte nyss på den här lille killen: Nr 49 Johan Eric, född 1789 den 13 april. Hans mamma dog på Barnsängshuset. Den 9 maj lämnades han ut till fosterföräldrar men de lämnade tillbaka honom den 29 juni. Sen blev han återigen utlämnad den 15 oktober samma år. Strax efter hans ettårsdag, den 17 april 1790, lämnades han tillbaka till barnhuset igen. Och sen dog han den 26 juli. Det står inget mer än så tyvärr, jag undrar ju varför ingen ville behålla honom. Läs själv här: Allmänna barnhuset, Barnrulla, SE/SSA/0809A/D 2 A/10 (1785-1789), bildid: A0035114_00197

Hittat Anna Charlotta!

$
0
0
Anna Charlotta Hamstén (stavas också Hamnström, Hamster, Hamnsten genom åren i husförshörslängderna...), född 1786 i Stockholm. Fadern avliden skomakaregesäll. Kom till Hälsingland från Allmänna Barnhuset i Stockholm och blev min mormors farmors mormors mor. Jag trodde nog aldrig att jag skulle hitta hennes ursprung, men idag fick jag för mig att börja söka i alla Stockholms församlingar på måfå. Jag tänkte att jag kan väl leta då och då när jag inte har något särskilt att göra och så får det väl ta den tid det tar - om jag ens hittar henne alls. Jag började i Klara församling bara för att börja nånstans. Och så var hon plötsligt där, född den 24 september och med båda föräldrarnas namn och mammans ålder! Den som släktforskar förstår känslan! Vilken tur jag hade!

Article 11

$
0
0
Nu är nya hemsidan klar. Välkomna in och titta - där finns lite nya målningar. Minia släktträd Här är mitt senaste släktträd, inspirerat av allmogemåleriet i Hälsingland och av Dalarnas kurbits förstås.

Efterlysning

$
0
0
Känner du igen någon av personerna på bilderna? De har alla någon slags anknytning till Hälsingland eftersom de finns bland våra släktfoton, men det är allt jag vet.

Utvandrare

$
0
0
Just nu går jag igenom min Hasselasläkt, kollar upp källor och datum och har hittat lite nya anor. I den släkten har jag en gren till Joris-Pelle, Per Andersson från Joris i Hassela som var den som drog igång den stora utvandringen från Hassela 1850. Joris-Pelles fru hette Karin Danielsdotter och var syster till min mormors mormors mormor Helena (som stannade i Sverige) Jag vet inte så mycket om hur de fick det i USA så jag har googlat lite. Då hittade jag bland annat en intressant artikel om hur det kunde vara att emigrera, från beslutet att utvandra fram till avresan från Sverige. Läs den här: Från stugknuten till skeppets avresa av Väinö Helgesson Den som vet mer om Joris-Pelle och utvandrarna från Hassela är välkommen att höra av sig.

Bomärken i Gnarp

$
0
0
Jag hittade en fantastisk bild i Gnarps kyrkbok som jag gärna vill dela med mig av. Det är en vacker karta över kyrkogården från 1696. Men inte nog med det, på varje gravplats finns gårdarnas bomärken utritade! Här är sidan i kyrkboken: Gnarps kyrkoarkiv C:1 (1677-1735) SVAR sidan 105. På motsatta sidan står: "Förteckningh på Kyrkiogården och dess Lägerställen som hwar och en eger till sin gårdh och hemman efter Byy och Bomärken. Fullbordad Anno 1696 dz 9 Junii Die S. Petri et Pauli.Hwars och ens griftställe eger i Bredden 2 Alnar, 3 qvarter. I Längden 3 Alnar, 3 qvarter."



Här är tre av mina anor: Anders Jonsson i Vallen, Jon Olofsson i Gingsta och Johan Johansson i Gryttje.

Karins brudkista

$
0
0
Min farfars farmor hette Karin Nilsdotter Ström. Hon föddes 1825 i Hybo där hennes pappa var sockensmed, Nils Ström. Jag har bara två foton av Karin, båda när hon är äldre, men man får väl vara glad för att det finns något kort.
Här är hon tillsammans med sin man Anders Jonsson. De bodde mitt i Ljusdal i en gård som tyvärr revs i slutet av 1960-talet för att lämna plats till det hus där bland annat Ljusdals-Postens redaktion nu ligger. Fastighetsbeteckningen var Östernäs nr 1 och gården kallades Torslocks. Förr skrevs namnet "Tåsslock" och det var ursprungligen en bodelandsgård* till byn Storhaga som ligger på andra sidan älven. Varför vi i släkten alltid stavat det och uttalat det som "Torslock" vet jag inte, men jag undrar om det kan vara det ursprungliga namnet. Man ska vara uppmärksam på dialektala uttal av ortsnamn, för det kan avslöja en helt annan betydelse än vad moderna stavningar antyder. Det finns en teori om att byn Storhaga egentligen heter Tors Haga och eftersom Torslock hörde till byn kanske det då vore naturligt att kalla gården Tors Lock. Lock betyder nämligen "inhägnad äga eller utäga".
Men jag får forska vidare i det sen. Det här inlägget skulle ju egentligen handla om Karins brudkista som jag fått ärva. Det är en ganska stor träkista med plant lock och två kraftiga gångjärn som säkert hennes pappa smitt. Kistan är målad i mörkt blått och med Ljusdalstypisk dekor i samma stil som Ädelmåleriet. Någon period har det stått en krukväxt mitt på locket. Den har lämnat en ring av avskavd färg. Och någon har under åren varit flitig med dammtrasa och såpa så dekoren på locket är ganska nött. Men det gör inte så mycket, jag tycker att det är fint ändå och man ser fortfarande vad det står. Dessutom är locket väl skyddat hädanefter och ska förhoppningsvis inte slitas mera. Det är väl också roligt att kistan funnits kvar i familjen och kommit till användning i alla år. Bilden ser mörk ut, men så mörka är faktiskt färgerna i verkligheten. Bladen som en gång varit gröna är numera svarta och blommorna var från början klart gula och röda vilket knappt syns längre. På locket står det "Karin Nilsdotter född den 20 mars 1825" (fast hon var född i februari)Kanske gjordes kistan till hennes bröllop med Anders Jonsson i oktober 1855, eller så fick hon den redan som liten.




*Bodelandsgårdar ingår i ett system som är speciellt för Hälsingland. De kan - väldigt kortfattat - sägas vara en extragård, en mellanstation för flyttningen mellan hemgården och fäbodvallen.

Nästan poesi

$
0
0
Nu har jag börjat gå igenom mina Bjuråkersanor. De flesta har jag tagit ur Bjuråkers släktbok och nu är det dags att kolla upp var och en. Min farmors morfars morfarsfar hette Lars Larsson Orre och var soldat, enligt släktboken bosatt i Rönnebo, men då han dog bodde han i Änga fick jag veta nu. Och så hade han fått en sån fin dödsruna av en präst som formulerade sig så vackert: Afsked. soldat Lars Orre i Änga (Åld.bräckl. 10/1 - 13/1 - 88 år) Född uti denna församling antog han 1750 på sitt 23 år krigstjenst. År 1751 kallades han, jemte sina öfriga kamrater i sjuårakriget, der han delade, i likhet med de öfrige, om just icke Segrarens ära, likväl Soldatens alla mödor. Sedan Svenska armén lemnat sina lagrar på Tyska fälten åt Lehvald, Vedel, Werner eller Belling, återwände den till fäderneslandet, hwarföre ock denne stridsman 1762 återsåg sin födelsebygd. Efter några arbetscommenderingar till Carlskrona erhöll han, nära 30 år gammal i tjenst, afsked med underhåll. Trohet, stillhet, hjelpsamhet och en fast förtröstan på Gud voro dragen i hans caractaire. Han sörjes af en lefwande Son och en dotter.

Kyrkoherden i Ljusnarsberg - Ericus Gussarvius

$
0
0
På sextonhundratalet var en av min anfäder kyrkoherde i Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Han föddes 1622 som Erik Matsson i byn Gussarvet i Hedemora socken och fick hjälpa till med familjens försörjning som vallpojke. Eftersom han hade en begåvning för studier gav han sig inte förrän han skrapat ihop tillräckligt med pengar för att kunna studera till präst och sedan jobbade han sig upp till tjänsten som kyrkoherde i Ljusnarsberg. Han gifte sig med kyrkoherdedottern Rebecka Larsdotter som var född i Skerike socken (i Västerås) och som därför även fick heta Scherkia i efternamn. När familjen vuxit till sig lät Ericus Gussarvius måla ett familjeporträtt som fortfarande hänger i kyrkans sakristia.

(foto E Nilsson 2008)


Ericus Gussarvius var min farmors morfars farmors mormors morfar.
Här är en avskrift av herdaminne från Ljusnarsberg: (Källa:http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/ljusnarsberg.shtml#kh4)

"4. Ericus Matthiæ Gussarvius. Född i Hedemora socken och Gussarfwet af fattigt bondfolk 1622. Måste såsom gosse walla boskap för att tjena sig födan, men en owanlig lust att studera dref honom oemotståndligt att komma i skola. Han slog sig igenom, ofta med yttersta trångmål, och blef Student 1650. Orerade memoriter å Westerås gymnasium 1655 och blef 4 Nov. s. år pwgd samt utnämnd till Collega Scholæ i Nora. Tog snart heldre Adjunctur i Säther och 1657 hos Prosten i Leksand. Predikant och Syssloman wid Westerås Hospital 1661. Kyrkoh. här 1669. Är i handlingarna antecknad med mycket beröm för sina goda egenskaper och gagneliga tjenst. Hade stor möda och ledsamhet af de elaka Finnarne. Flera gånger måste han med dem till tinget och 1674 hade en syndare så förgått sig emot honom, att en främmande prest måste hit att intaga honom i kyrkan, förmodligen med någon synnerlig disciplin. Död 2 Dec. 1686. Begrofs följ. år 10 Jan., då Biskopen war bjuden att predika."

Det verkar som om det skulle kunna finnas en hel del i domböckerna där Gussarvius var inblandad. Det ska bli roligt att kolla upp!

Viewing all 724 articles
Browse latest View live